I helgen har jag varit en riktig skidåkare. Masstarts DM 5 kilometer klassiskt på lördagen och ett långlopp på söndagen. Tanken var att jag bara skulle åka långloppet, Bergebo skimarathon, för att seeda mig till Tjejvasan. Men de är ju svårt att låta bli å tävla när de erbjuds..

Jag åkte iallafall två bra lopp och det var riktig kul. Och jobbig såklart. Under de sista kilometrarna i söndags fick jag krampryckningar i högra underarmen. “Jasså, har jag muskler där med” .  Farfar kallade mina armar för cyklistarmar..

Jag och Moa varvar. Hon drog så fint hela loppet och sedan spurtade hon ifrån mig..

Erika åkte den kortare varienten. Pappa startade i långa, men ramlade i och sträckte baksida lår. Jag väntade hela loppet på att han skulle komma ifatt tuffandes och i mål tänkte jag att Yes jag slog han. Men han hade ju brutit för länge sedan

Jag fick presentkort på 500 på Team Sportia, Moa på 800. Dyrt att förlora spurter. Men hon hade å andra sidan gjort dragjobbet..

Efter tävlingen åkte jag hem till mormor och morfar för att vänta på mitt tåg som gick några timmar senare. Min plan var att äta och sova middag och sedan sätta mig på tåget. Men så fort vi kom hem och hade ätit var det dags att åka till nästa aktivitet, hockeymatch. Min ena kusin spelade i Säter. Vila kan man göra i graven. Eller på tåget som mormor föreslog.

Här om dagen presenterade jag Thomas för nässprayen. Han kunde andas igen och jag fick roligt åt att han inte visste vad nässpray används till.

Nu ska jag borsta klart tänderna, ut och springa och sedan åka hem till Viiichen

Idag har jag laddat för helgens skidtävlingar genom att träna i riktiga skidspår. Visserligen hade folk gått i dom med bitvis, men de var iallfall körde med spårmaskin och hade underlag för stavfäste. Jag var ganska ensam i Rudan. Eller det var jag och en uttvingad gymnasieklass i hala gympaskor och jeans som traskade omkring i snön.

Det gick tungt att åka. Jag hoppas det berodde på nysnön, 10 lager valla och att jag åkte omkring med en ryggsäck full med ombyteskläder och skor. Det värsta vore ju om jag fått Thomas sjukan och blir sjuk!  Då kan jag inte seeda mig till Tjejvasan som jag ska göra på söndag. Men jag har just lärt Thomas att nysa i armvecket, lite större chans att förbli frisk.

Nu åter till SVT play och Succeduon

Idag skulle vi öva på att fota i skolan. Uppgiften var att fota till en enkät och illustrera tre tidningsrubriker.

Eftersom jag inte lyssnade på genomgången av hur en systemkamera ska ställas in så blev mina bilder sådär. Fördelen är att jag fått lära mig  Photo Shop lite bättre..

Matkort är alltid de snyggaste

Efter att jag kommit på vilken inställning som inte gör bilderna helt mörka

"Högskolestudenter fuskar mer"

Hemma i Rättvik diskuterar man vädret eller vargfrågan

I Stockholm pratar man om förseningar i kollektivtrafiken

Efter att ha lämnat in allt som skolan vill ha och tagit sig hem i SL kaoset så kan jag konstatera att det är helg! Jag ska inte göra något annat än träna och ja, göra ingenting.

Stockholms Lokaltrafik har sen det kom två decimeter nysnö börjat med sporadisk tågtrafik på pendelsträckorna. Sporadisk tågtrafik betyder att tågen är omkring en timme sena och att en sträcka som normalt tar 30 minuter att åka tar det dubbla. Sen ställs vissa tåg in. Detta gör Stockholmarna väldigt arga. Jag undrar hur många som kommer ihåg att vi har människor i tillexempel Haiti som lider lite mer än dom just nu.

När vi kom till Karlberg igår och skulle åka hem stod det fullt med taxibilar utanför stationen. Väntar man mer än en halvtimme på ett tåg så ersätter SL taxi kostnaderna. Jag konstaterade att istället för att lägga pengar på utrustning som håller i snö och kyla så väljer SL att betala dyra taxi räkningar.

I sällskap av fläkten och mina vänner på Spotify, som har så många “hints and tips” , körde jag två 20 minuters intervaller på trainern idag. Först trodde jag att tristessen skulle ta kål på mig. Köra 4:a minutare på trainer är inget problem. Men nu skulle jag trampa fem gånger längre utan att komma en metar närmare betongväggen.  Men det gick. Bra.

Idag skulle jag sätta in pengar som jag fick när jag sålde racern. Gick till Nordea, som inte är min bank, och sa att här är mitt konto nummer, kan ni sätta in pengarna på de.

Svar nej. Man måste vara hos sin bank och sätta in pengar. Kul att jag hade köat i en halvtimme för att få information jag borde veta innan..

Lika?

I skidspåret  fick jag en kommentar av en gubbe som rastade sin hund; Jäklar vilket tryck i stakningen du har.

Han visste nog inte hur det ser ut när någon har tryck i stakningen på riktigt..

Efter två timmar med pigga ben, en halvtimme med lagom trötta ben och kalla tår , en timme med en enda tanke i huvudet: MAT, en recovery, fyra bullar, en lång varm duch och pasta med tomatsås har jag äntligen landat i soffan.

När jag hade en timme kvar hem var soffan ett omöjligt mål, jag trodde inte jag skulle komma hem.

Men cykelpasset började bra. Åkte asfaltsvägar på Södertörn och sedan bort till Lida. Efter att ha sladdat i salombacken och tagit ett varv på skridskobanan var jag riktigt hungrig. Tyvärr var fikat slut. Pulkaåkarna hade dessutom mage att stå och grilla korv precis brevid mig. Taskigt. Tårna var jätte kalla, vinterskor kanske?Men jag tog mig sakta hemmåt. Övervägde om gå i uppförsbackarna vore bättre, men lite stolthet fanns kvar trots att jag var rätt väggad så jag cyklade för att rulla ner på andra sidan.

Väl hemma tog jag av mig skor och hjälm och lade mig på sängen. Där låg jag rätt bra förutom hungern. Gjorde dagens insats och släpade mig till kylskåpet, drack recovery och tröck fyra bullar.

Det är jobbigt att cykla distans. På skidor blir man inte alls lika hungrig. Kan ju bero på tiden, fast å andra sidan använder man dubbelt så många muskler vid skidåkning.

Nu ska jag gå och lägga in träningsfilerna i mitt polarprogram. Thomas har hittat nån nördvariant med massa siffror där alla olika märken av pulsklockor kan läggas in i samma program. Får se om jag orkar engagera mig i det..