I helgen har jag varit en riktig skidåkare. Masstarts DM 5 kilometer klassiskt på lördagen och ett långlopp på söndagen. Tanken var att jag bara skulle åka långloppet, Bergebo skimarathon, för att seeda mig till Tjejvasan. Men de är ju svårt att låta bli å tävla när de erbjuds..

Jag åkte iallafall två bra lopp och det var riktig kul. Och jobbig såklart. Under de sista kilometrarna i söndags fick jag krampryckningar i högra underarmen. “Jasså, har jag muskler där med” .  Farfar kallade mina armar för cyklistarmar..

Jag och Moa varvar. Hon drog så fint hela loppet och sedan spurtade hon ifrån mig..

Erika åkte den kortare varienten. Pappa startade i långa, men ramlade i och sträckte baksida lår. Jag väntade hela loppet på att han skulle komma ifatt tuffandes och i mål tänkte jag att Yes jag slog han. Men han hade ju brutit för länge sedan

Jag fick presentkort på 500 på Team Sportia, Moa på 800. Dyrt att förlora spurter. Men hon hade å andra sidan gjort dragjobbet..

Efter tävlingen åkte jag hem till mormor och morfar för att vänta på mitt tåg som gick några timmar senare. Min plan var att äta och sova middag och sedan sätta mig på tåget. Men så fort vi kom hem och hade ätit var det dags att åka till nästa aktivitet, hockeymatch. Min ena kusin spelade i Säter. Vila kan man göra i graven. Eller på tåget som mormor föreslog.